vad händer?
Seriöst, vad är det som händer med mig och mitt liv? Jag hänger inte med längre.
Den lilla glädjen som fanns har försvunnit, och vännerna blir bara färre, jag vet inte riktigt vad jag gjort för att det ska bli så här.
Jag har tappat aptiten totalt, att äta känns inte kul längre och det kan gå timmar, dygn eller dagar innan jag inser att jag inte ätit nått vettigt eller ingenting över huvudtaget.. Sen är det ju det här med sömnen, antingen sover jag hur mycket som helst, eller ingetnting.
När helgen kommer känns allt bara jobbigt och jag får en sån tung känsla, går inte riktigt att förklara men nått liknande med ångest då jag inte vet vad jag ska göra. Man frågar om det är någon som vill hitta på nått, men alla är upptagna och har inte tid.
Nu är det snart helg igen :( ingen av vännerna har hört av sig på flera dagar och i skolan hör man folk prata om vad dom ska göra, men aldrig frågar dom om man vill vara me..
Vad är det för fel på mig egentligen?
Försöker hålla skenet uppe, men det går snart inte längre.. Till och med jag är sårbar, det trodde jag inte.
Den lilla glädjen som fanns har försvunnit, och vännerna blir bara färre, jag vet inte riktigt vad jag gjort för att det ska bli så här.
Jag har tappat aptiten totalt, att äta känns inte kul längre och det kan gå timmar, dygn eller dagar innan jag inser att jag inte ätit nått vettigt eller ingenting över huvudtaget.. Sen är det ju det här med sömnen, antingen sover jag hur mycket som helst, eller ingetnting.
När helgen kommer känns allt bara jobbigt och jag får en sån tung känsla, går inte riktigt att förklara men nått liknande med ångest då jag inte vet vad jag ska göra. Man frågar om det är någon som vill hitta på nått, men alla är upptagna och har inte tid.
Nu är det snart helg igen :( ingen av vännerna har hört av sig på flera dagar och i skolan hör man folk prata om vad dom ska göra, men aldrig frågar dom om man vill vara me..
Vad är det för fel på mig egentligen?
Försöker hålla skenet uppe, men det går snart inte längre.. Till och med jag är sårbar, det trodde jag inte.
frågetecken
vet varken vad jag vill eller känner längre..
eller jo en sak vet jag, jag vill ha ostbågar.
eller jo en sak vet jag, jag vill ha ostbågar.
Inget kul jue
Love hurts.. det stämmer ju så himla väl "/
När är det min tur att hitta någon att bli lycklig med som kan älska mig? Något fel gör jag ju eftersom dom bara orkar med mig högst två veckor, eller så vill dom bara vara kompisar..
Och varför ska man tycka om nån som man vet att man aldrig kommer kunna få? Han är ändå för bra för mig, och dessutom gillar han någon annan =(
Han är ju en jättebra kompis, men jag vill att det ska va mer än så! Men det kommer aldrig bli så, så jag får nog nöja mig med att "bara vara kompisar". Fast jag får ju vara glad att jag iaf får det =)
Puss
